dukankallamignadja

Jag fick leva i mörker ända fram till kl 2 då trömmen kom tillbaka äntligen och sedan kom Pontus amma och plockade upp mig. Man kan säga att hon nästan räddade mitt liv eftersom jag skrämt upp mig själv så mycket i mörkret! Jag åkte iaf till Pontus, bakade kärlekmums och myste. Imorgon åker jag och Kinja till Ammarnäs så vi tog en rejält avsked med mamma och Pontus såklart.