dukankallamignadja

När man fått köa i mat kön nästan en halvtimma (pga av att nästan alla äter samtidigt idag) blir man lättad när man kommer fram. När Julia (som står före mig i kön) gräver runt på botten och hittar tre ynka pasta bitar ropar jag på mat tanten. Jag ler extra mycket och säger extra trevligt: -Ursäkta men de finns bara själva det vattniga kvar kan du fylla på mer mat? Mattanten: -Det är era kamrater som fiskat upp och silat till sig pastan och potatisen. Det är dom som ätit upp och inte lämnat något till er, jag har redan fyllt på flera gånger, säger hon då och vänter på klacken och går. Alla ska väl kunna få ta hur mycket dom vill och det ska ändå räcka till alla! Har hon tänkt att man ska få ung 5 pasta stumpar var, en halv potatis och äta de vattniga och bli mätt?