dukankallamignadja

När vi inte har kärleken söker vi efter den hela tiden. Varför är alla så beroende av att ha någon vid sin sida? Varför tror man inte på sig själv utan att höra varje dag - älskling du är underbar eller något i den stilen. Om man tycker att man är fin så vill man alltid höra någon annan säga det innan man vågar tro på det. Varför är vi beroende av alla andra och nöjjer oss inte med oss själva som vi är och det vi blivit.



<Älskar? Älskar inte?>